Vad är skillnaden mellan qvevri och amfora?

Om du har läst om orange vin har du säkert stött på orden qvevri och amfora. De används ofta i samma sammanhang och ibland som om de vore synonymer. Det är lätt att förstå varför. Båda är kärl av lera som används vid vinframställning och båda har en historia som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. Trots likheterna finns det viktiga skillnader mellan qvevri och amforor, både när det gäller konstruktion, användning och tradition. I den här artikeln förklarar vi vad som skiljer dem åt och varför de har blivit så viktiga inom framför allt produktionen av orange vin.

Vad är en qvevri?

En qvevri är ett stort lerkärl som traditionellt används i Georgien för att jäsa, lagra och ibland även servera vin. Kärlen är vanligtvis äggformade med en spetsig botten och grävs ned i marken så att endast öppningen är synlig ovan jord. Att kärlet ligger under markytan gör att temperaturen hålls jämn under hela jäsningen och lagringen. Det ger stabila förhållanden utan behov av modern temperaturkontroll. Qvevri har använts i Georgien i över 8 000 år och metoden räknas som en av världens äldsta former av vinframställning. Traditionen är så betydelsefull att den finns upptagen på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.

Vad är en amfora?

Amfora är ett samlingsnamn för lerkärl som har använts i många olika kulturer runt Medelhavet och i Mellanöstern. Historiskt användes amforor framför allt för att lagra och transportera vin, olivolja och andra livsmedel. I modern vinproduktion används amforor återigen av många vinmakare som vill skapa ett naturligt och levande uttryck i sina viner. Till skillnad från qvevri placeras de flesta moderna amforor ovan jord i vineriet. Amforor finns dessutom i många olika former och storlekar beroende på producent och region. Det finns ingen enhetlig standard, vilket gör att begreppet omfattar flera olika typer av lerkärl.

Den största skillnaden är konstruktionen

Även om både qvevri och amforor tillverkas av lera skiljer sig deras utformning åt.

En qvevri har vanligtvis en spetsig botten och är avsedd att grävas ned i marken.
En amfora har oftast en rundad eller platt botten och står normalt ovan jord.
Qvevri används traditionellt för både jäsning och lagring.
Amforor kan användas för jäsning, lagring eller enbart som lagringskärl beroende på producent.

Konstruktionen påverkar både temperatur, syretillförsel och hur jäst och druvrester samlas under vinframställningen.

Hur påverkar kärlen smaken?

Både qvevri och amforor är tillverkade av porös lera. Materialet släpper igenom mycket små mängder syre, vilket ger en långsam och kontrollerad utveckling av vinet utan att tillföra några träaromer som ekfat gör. Många beskriver viner från lerkärl som rena, mineraliska och texturrika. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att själva kärlet bara är en del av slutresultatet. Druvsort, skalkontakt, jästid och vinmakarens arbetssätt påverkar smaken minst lika mycket. Det är därför svårt att avgöra enbart genom smaken om ett vin har jästs i qvevri eller i en modern amfora.

Qvevri är starkt förknippat med orange vin

När orange vin diskuteras nämns ofta qvevri eftersom den traditionella georgiska metoden bygger på att gröna druvor jäser tillsammans med skal, kärnor och ibland även stjälkar direkt i kärlet. Den långa skalkontakten ger vinet dess karakteristiska färg, tydliga tanniner och komplexa aromer. Många av världens mest klassiska orange viner produceras fortfarande på detta sätt. Det betyder dock inte att allt orange vin görs i qvevri. Många producenter använder rostfria ståltankar, betongkärl, ekfat eller moderna amforor och får ändå fram orange vin genom samma grundläggande metod med skalkontakt.

Moderna amforor blir allt vanligare

Under de senaste två decennierna har intresset för amforor ökat kraftigt bland vinmakare världen över. Producenter i Italien, Spanien, Frankrike, Slovenien, Österrike och flera andra vinländer använder i dag lerkärl för att skapa viner med större textur och naturlig friskhet. Många uppskattar att leran ger en långsam syresättning utan att påverka vinets smak på samma sätt som ett ekfat. Det gör att druvans karaktär ofta får stå i centrum. Även producenter som inte tillverkar orange vin använder numera amforor för vita, röda och roséviner.

Finns det någon kvalitetsmässig skillnad?

Vi får ibland frågan om vin från qvevri är bättre än vin från amfora. Det finns inget enkelt svar på den frågan. Kvaliteten avgörs framför allt av druvornas kvalitet, vinmakarens kunskap och hur hela processen genomförs. Ett välgjort vin från en modern amfora kan vara minst lika imponerande som ett traditionellt qvevrivin. Kärlet är ett verktyg som hjälper vinmakaren att skapa ett visst uttryck, men det är aldrig den enda faktorn bakom vinets kvalitet.

Vilket kärl ska man välja?

För vinmakaren handlar valet ofta om vilken stil man vill skapa. Den som vill följa den georgiska traditionen väljer vanligtvis qvevri, medan andra producenter föredrar moderna amforor som är enklare att hantera och kan anpassas efter olika typer av vin. Som vinälskare behöver man däremot inte välja sida. Det mest intressanta är att prova olika producenter och upptäcka hur små skillnader i vinframställningen påverkar slutresultatet.

Två traditioner med gemensamma rötter

Qvevri och amforor har mycket gemensamt. Båda bygger på tusenåriga traditioner där lera används som ett naturligt material för att jäsa och lagra vin. Samtidigt representerar de olika historiska och geografiska traditioner med sina egna metoder och uttryck. Vi tycker att det är just denna mångfald som gör vinvärlden så fascinerande. Oavsett om ett orange vin har jästs i en georgisk qvevri eller i en modern italiensk amfora är det ett tydligt exempel på hur gamla hantverkstraditioner fortfarande spelar en viktig roll i dagens vinproduktion.